onsdag 5 maj 2010

Äntligen har en god ost tillverkats i Sverige

Marknadsföring gör mig arg. Särskilt när det gäller mat.

Jag undrar hur många det är som inte inser att till exempel grekisk yoghurt och vanlig yoghurt är i princip samma sak, det är bara att en del av vasslen behöver dräneras från vanlig yoghurt för att den ska bli tjock som grekisk yoghurt. Det är inte någon sorts magisk grekisk process som man bara kan lära sig genom att vallfärda till Parthenon, alla kan göra det hemma (klart tillverkas grekisk yoghurt inte i Grekland för att skickas hit (hoppas jag åtminstone!) men Grekland ingår i bilden producenterna vill framföra). Men är det någonting kunderna egentligen vill vara medvetna om? Och i så fall, vems ansvar är det? Man kan knappast klaga på att producenterna inte skriver stort på sina mascarponepaket "...men man kan lätt göra det hemma till halva priset!"

När det gäller tobak bär tillverkarna ansvaret för att informera kunderna om att de med största sannolikhet kommer att dö av att använda deras produkter. Du kommer inte att dö av att äta en bit ost som skickats hit från Italien men borde miljön förorenas bara för att det känns mer romantiskt att din massproducerade mozzarella har sitt ursprung i Italien? Det är klart att man inte kan tänka "parmesanost" utan att tänka på Italien samt "camembert" och Frankrike och matkultur är visst viktig och spännande men denna "äkta cypriotisk halloumi" du hittar i affären kunde lika väl ha tillverkats i Sverige utan att sakna någon sorts mystisk cypernkänsla.

Italien vill förbjuda utländsk mat i sina städer för att den förorenar landets matkultur men är det deras mening att man ska åka till mellanöstern för att få tag på en kebab? Som att vi inte flyger för mycket som det är! Folk vill ha utländsk mat och det skadar ingens kultur att matvanor ändras.

Hur påverkar detta hemmakocken? Italien vill att folk ska tro att parmesanost (eller parmaskinka osv) är bra på grund av att den har tillverkats i Italien utan hänsyn till det faktum att en identisk ost kunde ha gjorts var som helst enligt samma tillverkningsmetoder och smakat i princip detsamma. De vill skapa illusionen att just italienare är särskilt matkunniga och att deras produkter smakar bättre än andras. Hemma i Sverige exploaterar affärerna befolkningens växande tillit till färdigmat genom att sälja produkter som kunderna lika väl kunde ha gjort själva. Man litar på affärerna och tror kanske att den nya smaksatta crème-fraichen, till exempel, är bättre än den man kunde ha gjort hemma. Det är den inte.

Hursomhelst, spara pengar, imponera dina vänner, gör din egen mascarpone.



Recept: Mascarpone (ungefär 300g eller kanske lite mer, beror på konsistensen du vill ha och hur slösaktig du är)


500ml vispgrädde
lite mindre än 1/2tsk citronsyra

Mascarponerecept brukar säga att man ska värma upp grädden till en viss temperatur men enligt mig är det helt okej att bara hälla i syran och koka skiten ur den. Jag måste medge att jag har inte alltid lyckats få fram någonting som skulle kunna kallas för mascarpone första gången, men jag har aldrig förstört grädden så att jag var tvungen att slänga den. Nu använder jag en metod som är ganska idiotsäker:


  • Som jag har sagt ska man värma upp grädden, häll i syran och koka det som en galning i en minut eller hur långt ditt tålamod räcker. 
  • Sen, för att vara säker att den kommer inte bara rinner genom din ostduk, kyl grädden. Den ska vara något tjockare än vanlig grädde.
  • När grädden är kall kan man häll den in i en fuktig ostduk som ligger i en sil över en skål. Det är inte omöjligt att lite av det du vill behålla rinner igenom, särskilt om din ostduks hål inte är särskilt små. I så fall bara häll den tillbaka in i duken om håll tummarna.
  • Det kommer att tar en del timmar i kylen för grädden att tjockna. Kolla då och då och bestäm själv när den är klar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar